Gårdsnamnen har använts som officiella namn i framför allt Dalarna, och är fortfarande i dag ett levande namnskick. Det var under sin tid som huvudredaktör för Vestmanlands Läns Tidning som Anders Pers i en artikel initierade Vasaloppet. Foto: Västmanlands läns museum. De kursiverade namnen ovan är så kallade gårdsnamn. De användes som officiella namn framförallt i Dalarna och i de delar av Hälsingland och Gästrikland som angränsar till Dalarna. Gårdsnamnen tog man ofta med sig när man flyttade till en ny gård eller en annan by, och i många fall omvandlades de till efternamn. Det namnskick som många av oss i dag ser som självklart, med ett eller flera förnamn och ett eller två efternamn som vi ofta ärvt av våra föräldrar, har inte särskilt lång hävd.
Och så skrev man naturligtvis över hela landet. Och inte bara om högreståndspersoner, snarare särskilt om vanliga bönder. Naturligtvis måste man identifiera människor, vilket gjordes. Problemet är dock, än tydligare såsom du framställde det, att även om identifikation skedde i talspråk i Norrbotten, så användes ändå inte samma identifikationssätt i domböckerna i Norrbotten. Det leder till den konstiga slutledningen att var 'svårare' att förstå folk i dagligt tal så därför behövdes gård framför personnamn, men inte i domböckerna i Norrbotten.