Ingenting och allting Ingenting och allting Först fanns ingenting sen plötsligt började allt. Så kom det sig att vi, precis som universum, lever och dör för att däremellan utmanas i gränslandet mellan liv och död, svart och vitt, gott och ont. Kanske är det därför livet innerst inne är en fin balansgång mellan motpoler, mellan den aktiva rörelsen och varandets tomma stillhet. Mellan ingenting och allting. Mellan totalt observerande passivitet och medvetet riktad uppmärksamhet. Och kanske är det i gråzonerna där emellan som vi går vilse, när vi inte upplever en ren observation som något annat än ren observation och rörelse som något som är oundvikligt. Vi upplever något och tolkar det snabbt utifrån våra tidigare livserfarenheter.
Hur allt skapades ur ingenting 19 oktober Att fundera över universums skapelse och utbredning är en hisnande sysselsättning. En hisnande läsupplevelse ger boken "Den stora planen", resultatet av fyra års arbete av fysikerna Stephen Hawking och Leonard Mlodinow. Bokens slutsats, att hela världsalltet kan ha skapat sig själv ur ingenting, gör att det mesta annat känns rätt futtigt. Stephen Hawking är ju den mest kände i författarduon, sedan minst ett par decennier ett världsnamn såväl som forskare i kosmologi som i att popularisera ämnet. Hans bästsäljare "Kosmos — en kort historik" kom för över 20 år sedan, såldes i över tio miljoner exemplar och visade på ett fantastiskt stort intresse bland allmänheten att få veta hur allting startade.